Den blomstertid nu kommer: Historia, text och psalmnummer

Det finns få saker som markerar slutet på vårterminen så tydligt som de första tonerna av ”Den blomstertid nu kommer”. Psalmen, som skrevs redan 1695 av Israel Kolmodin, har överlevt tre sekel och åtskilliga psalmboksrevisioner – och sjungs fortfarande med glädje på skolavslutningar över hela Sverige och Finland.

Skriven år: 1695 ·
Textförfattare: Israel Kolmodin ·
Psalmnummer: 535 (Finland), 199 (Sverige 1986) ·
Omskriven av: Johan Olof Wallin 1819 ·
Vanlig användning: Skolavslutning

Var skrevs Den blomstertid nu kommer?

Psalmen har sitt ursprung i 1695 års svenska psalmbok, där den fick nummer 317. Texten tillskrivs Israel Kolmodin, en svensk präst och psalmdiktare som verkade under 1600-talets slut. Enligt en utbredd tradition ska Kolmodin ha skapat texten efter en promenad vid Hångers källa utanför Visby på Gotland – även om den exakta kompositionsplatsen inte låter sig bekräftas med säkerhet.

Originaltexten från 1695 bestod av sex strofer och betonade Guds godhet genom naturens återfödelse. Den svenska folkmelodin som ackompanjerar psalmen har okänd kompositör, vilket är vanligt för äldre kyrkomusik som successivt anpassats över generationer.

Ursprung och författare

Israel Kolmodin (1642–1709) var verksam som kyrkoherde i Bunge församling på norra Gotland. Han var en av de mest produktiva psalmdiktarna i den svenska psalmbokstraditionen och bidrog med flera andliga sånger under sin livstid. Psalmen ”Den blomstertid nu kommer” är troligen hans mest spelade bidrag till svensk kulturhistoria.

Tidig publicering

Den första dokumenterade publiceringen skedde alltså i 1695 års svenska psalmbok. Redan här tilldelades den nummer 317. Under de följande decennierna och århundradena skulle psalmen genomgå flera bearbetningar, vilket resulterade i ändrade psalmnummer i olika utgåvor – 394 i 1819 års psalmbok, 474 i 1937 års utgåva, och slutligen 199 i den version som fortfarande används i Sverige idag.

Det som gör denna historia särskilt intressant är att varje generation har omformat psalmen utan att förlora dess kärna – vilket vittnar om en anmärkningsvärd kulturell elasticitet.

Hur gammal är Den blomstertid nu kommer?

Psalmen är över 330 år gammal. Sedan 1695 har den genomgått tre stora bearbetningar som format den version vi känner idag. Varje revision speglar sin tids teologiska och estetiska ideal, vilket gör psalmen till ett levande kulturhistoriskt dokument.

Första versionen

1695 års version av Kolmodin innehöll sex strofer med stark betoning på naturens årstidsväxlingar som en spegel av Guds försyn. Texten öppnar med de numera klassiska raderna ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” – ett formulering som direkt kopplar den fysiska blomstringsperioden till andlig förnyelse.

Senare omskrivningar

Johan Olof Wallins revision 1819 betydde ett avgörande skifte i tonläge. Wallin, som var ärkebiskop och en av sin tids ledande svenska poeter, moderniserade språket och flyttade fokus från det teologiska till det naturlyriska. Hans version behöll tre av Kolmodins ursprungliga strofer och lade till två nya, med tydligare betoning på naturupplevelsen snarare än den andliga tolkningen.

Den senaste bearbetningen kom 1979, utförd av Britt G. Hallqvist. Hon reviderade de två sista verserna och skötte förnyelsen i en mer modern riktning, med starkare tonvikt på medmänsklig omtanke och ansvar för fattiga och svältande – en respons på efterkrigstidens sociala medvetenhet.

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”

— Israel Kolmodin, originaltext 1695 (Psalmerna.se)

Varför sjunger man inte Den blomstertid nu kommer?

Frågan kan tyckas märklig – psalmen sjungs ju faktiskt flitigt – men bakgrunden är att den ofta modifieras. På svenska skolor är det vanligt att endast den första versen framförs, och det avsiktligt. Anledningen är att den första versen kan framföras utan tydligt religiöst innehåll, vilket passar i sekulära skolmiljöer där en komplett psalm med andliga referenser skulle kunna uppfattas som olämplig.

Traditionella sammanhang

I kyrkliga sammanhang sjungs ofta fler strofer, ibland alla fem. Församlingar som använder psalmboken 1986 har tillgång till den fullständiga versionen med Hallqvists moderna språkdräkt. På skolavslutningar är dock den vanligaste traditionen att sjunga vers 1–3, vilket ger en naturlig avslutning utan att tynga framträdelsen med alltför mycket teologiskt material.

Moderna undantag

I Finland är traditionen mer formaliserad. Där sjungs alltid de tre första stroferna på skolavslutningar, oavsett om det är en svensk- eller finskspråkig skola. I finskspråkiga skolor har psalmen också fått ett eget finskt namn – ”Suvivirsi” – och framförs som en del av den officiella avslutningsceremonin. Detta visar hur djupt rotad traditionen är i det finska skolsystemet.

Den finska skolavslutningstraditionen visar att det är möjligt att bevara psalmen i sin helhet utan att det skapar konflikt – något som kan inspirera svenska skolor att överväga en mer fullständig tradition.

Vad är historien bakom Den blomstertid nu kommer?

Bortom den direkta psalmbokshistorien har ”Den blomstertid nu kommer” infiltrerat svensk kultur på flera oväntade sätt. Psalmen har synts i filmer, romaner och till och med folkmusikprojekt – vilket vittnar om en kulturell räckvidd som sträcker sig långt utanför kyrkans sfär.

Kulturell roll

Den kanske mest överraskande kulturella referensen finns i Anderssonskolan Kalle Tegnérs ”Sagan om Sune”, där sista kapitlet bär titeln ”Den blomstertid” och aktivt citerar psalmen. Detta visar hur psalmen blivit en del av det allmänna svenska kulturarvet, använd som litterär referens av författare som egentligen skriver för en sekulär publik.

År 2018 släppte den svenska filmgruppen Crazy Pictures långfilmen ”Den blomstertid nu kommer”, uppkallad direkt efter psalmen. Filmen har ingen direkt koppling till den religiösa bakgrunden men lånar psalmens etablerade sommarmytologi som titulär referens.

Textanalys

Den ursprungliga textens struktur följer en klassisk barock psalmmodell där naturens cykler används som metafor för andlig förnyelse. Kolmodin var tydligt influerad av den tidens tradition där naturens skönhet sågs som ett bevis på Guds storhet. Genom århundradena har dock tolkningen skiftat – Wallins naturfokus 1819 flyttade betoningen från det teologiska till det estetiska, medan Hallqvists revision 1979 lade till en social dimension.

”Psalmen är en av de mest välkända och omtyckta även bland sekulariserade svenskar.”

— Psalmerna.se (Psalmerna.se)

Psalmens förmåga att transcendera religiösa sammanhang och bli en allmän kulturell referens är kanske dess mest remarkabla egenskap – och förklaringen till varför den överlevt tre sekel.

Vilket psalmnummer har Den blomstertid nu kommer?

Svaret beror på vilken psalmbok du använder – och var i världen du befinner dig. Psalmen har haft olika nummer i varje utgåva, vilket speglar hur psalmnumreringen standardiserades och reviderades genom historien.

Psalmboksnumreringen har varierat stort över tid och land, men nummer 199 i den svenska 1986-utgåvan är idag det officiella referensnumret inom Svenska kyrkan.

Den nuvarande svenska psalmboken från 1986 tilldelade psalmen nummer 199, vilket är det officiella numret som används i Svenska kyrkan idag. I Finland har psalmen ett annat nummer (535), vilket är naturligt eftersom Finland har sin egen psalmbokstradition. Där är psalmen officiellt godkänd och används aktivt i både svensk- och finskspråkiga sammanhang.

Olika numreringar

De varierande psalmnumren kan förvirra den som söker psalmen i digitala arkiv. Det är viktigt att veta vilken psalmbok som avses för att hitta rätt version. Digitala tjänster som Psalmbok.fi och Psalmer.se erbjuder ofta korsreferenser mellan olika utgåvor, vilket underlättar sökningen.

Aktuell version

Idag är 1986 års version (psalm 199) den officiellt använda i Svenska kyrkan och de flesta svenska skolor. Den finns tillgänglig digitalt via Psalmbok.fi, Psalmer.se och Svenska kyrkans egna digitala kanaler. Noter och ackord finns också tillgängliga på flera noterplattformar för den som vill spela eller sjunga psalmen.

För den som vill hitta rätt version digitalt är det avgörande att alltid ange vilken psalmbok som avses – annars riskerar man att landa i fel utgåva.

Tidlinje

Tre sekel av förändring – från Kolmodins gotländska naturlyrik till moderna filmreferenser.

• 1695 – Israel Kolmodin skriver originaltexten, publicerad i svensk psalmbok (Sommarlovet.se)
• 1701 – Finsk översättning av Erik Cajanus i finska psalmboken (Wikipedia EN)
• 1819 – Johan Olof Wallin omskriver psalmen för 1819 års psalmbok (Wikipedia)
• 1979 – Britt G. Hallqvist bearbetar de två sista verserna (Wikipedia)
• 1986 – Psalmen får nummer 199 i den nya svenska psalmboken (Sommarlovet.se)
• 2018 – Crazy Pictures släpper filmen ”Den blomstertid nu kommer” (Wikipedia)

Vad som är klart och vad som är oklart

Psalmen har en väldokumenterad historia, men det finns fortfarande luckor i kunskapen.

Citat och röster

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”

— Israel Kolmodin, originaltext 1695 (Litteraturbanken)

”Psalmen har en viktig roll vid skolavslutningarna i Finland.”

— Wikipedia (encyclopedic record) (Wikipedia)

”Psalmen sjungs med glädje i många sammanhang, inklusive skolavslutningar.”

— Church of Jesus Christ of Latter-day Saints (Church of Jesus Christ)

Summering

”Den blomstertid nu kommer” representerar ett sällsynt undantag i svensk kulturhistoria: en psalmsång som lyckats bevara sin relevans genom sekulariseringen utan att förlora sin själ. Kolmodin kunde inte förutse att hans 1600-talsandakter skulle bli en nationell sommarsymbol, men det är just denna oförutsägbarhet som gör kulturarvet så fascinerande. För svenska skolor innebär det en pragmatisk lösning där första versen räcker gott; för finska skolor fortsätter den fullständiga traditionen med tre strofer som en integrerad del av avslutningsceremonin. Psalmen bär på nästan 330 års svensk historia i sina strofer – och kommer troligen att sjungas av nya generationer under många somrar framåt.

Relaterad läsning: Det Går En Vind Över Vindens Ängar – Text, Ackord Och Historia · Text till Astrid Lindgrens Lille katt – fullständig sångtext

Vanliga frågor