lördag, 20 juni
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom – Symtom, smitta och fakta i Sverige

Av Andreas Johansson · april 27, 2026

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) är en sällsynt, dödlig prionsjukdom som främst drabbar hjärnan och orsakar snabbt fortskridande demens. I Sverige diagnostiseras 10–20 fall årligen, varav merparten är sporadiska fall utan känd orsak.

Sjukdomen tillhör en grupp av hjärnsjukdomar som kallas transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE). Dessa sjukdomar orsakas av prioner, onormala proteinstrukturer som kan ge upphov till en kedjereaktion i hjärnvävnaden. Trots att forskningen har gjort framsteg under de senaste decennierna återstår mycket att förstå om sjukdomens mekanismer.

I den här artikeln sammanfattas aktuell kunskap om CJD utifrån offentliga svenska källor, inklusive Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Hjärnfonden.

Smittar Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom sprids inte genom vardaglig kontakt mellan människor. Sjukdomen är inte smittsam på vanligt sätt, vilket innebär att det inte finns risk för smitta genom hosta, nysningar, beröring eller delade föremål.

Smittvägar

Överföring av prioner kan ske via medicinska ingrepp som har kontaminerats med infekterad vävnad. Iatrogen CJD (iCJD) har rapporterats i andra länder, men inga fall har konstaterats i Sverige. Variant CJD (vCJD) kopplas till konsumtion av BSE-smittat nötkött, främst i Storbritannien.

Viktigt att känna till

Enligt Folkhälsomyndigheten har inga fall av vCJD rapporterats i Sverige. De svenska BSE-åtgärderna har bidragit till att hålla populationen skyddad.

Vad är skillnaden mellan de olika formerna?

Den vanligaste formen är sporadisk CJD (sCJD), som står för omkring 85 procent av alla fall utan känd anledning. Ärftlig familjär CJD (fCJD) utgör cirka 10–15 procent av fallen och orsakas av ärftliga mutationer.

En tredje form, variant CJD (vCJD), upptäcktes i samband med BSE-epidemin i Storbritannien på 1990-talet. Globalt rapporterades 232 fall av vCJD fram till 2020, men inga av dessa har identifierats i Sverige.

Kan kannibalism orsaka Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?

Den information som presenteras i svenska myndighetskällor nämner inte kannibalism i direkt samband med CJD. En annan prionsjukdom, kuru, har kopplats till rituell kannibalism i Papua Nya Guinea, men den sjukdomen skiljer sig från CJD och förekommer inte i svenska sammanhang.

Vad är sambandet mellan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och galna kosjukan?

Variant CJD (vCJD) är nära besläktad med bovin spongiform encefalopati (BSE), allmänt kallad galna ko-sjukan. Båda sjukdomarna orsakas av prioner som kan överföras mellan arter.

Epidemin av galna ko-sjukan i Storbritannien under 1980- och 1990-talen ledde till att människor som konsumerat smittat nötkött drabbades av vCJD. Efter att förbud mot smittat foder infördes minskade antalet BSE-fall kraftigt, vilket också återspeglades i antalet nya vCJD-fall.

Situationen i Sverige

Enligt Socialstyrelsen har inga fall av BSE eller vCJD rapporterats i Sverige. De förebyggande åtgärderna har varit framgångsrika.

Vilka symtom ger Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?

Sjukdomen kännetecknas av snabbt fortskridande demens. Minnesproblem, svårigheter att tänka och försämrad förmåga att förstå information tillhör de första tecknen.

Vanliga symtom

  • Ofrivilliga muskelryckningar, så kallad myoklonus
  • Balans- och gångsvårigheter
  • Problem med finmotorik, tal, sväljning och syn
  • Hallucinationer, krampanfall och motorikstörningar

Symtomen debuterar oftast i 60–70-årsåldern för sporadisk CJD och utvecklas inom veckor till månader. Den snabba försämringen är ett kännetecken som skiljer CJD från många andra demenssjukdomar.

Symtomutveckling över tid

Sjukdomen fortskrider snabbt och leder till allvarlig kognitiv försämring. I takt med att hjärnvävnaden skadas tilltar rörelseproblem och kommunikationssvårigheter. De flesta drabbade behöver omfattande vård och stöd i slutskedet av sjukdomen.

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom i Sverige

Incidensen av CJD i Sverige är 1–2 fall per miljon invånare årligen. Det motsvarar omkring 10–20 nya diagnoser per år enligt Hjärnfonden.

Merparten av de svenska fallen är sporadiska (sCJD) eller ärftliga (fCJD). Varken variant CJD kopplad till galna ko-sjukan eller iatrogen CJD genom medicinska ingrepp har konstaterats i Sverige.

Fördelning av fall

Cirkla 85 procent av alla fall är sporadisk CJD utan känd orsak. Resterande 15 procent är ärftliga former. Socialstyrelsen följer familjer där ärftliga fall förekommer.

För information och stöd kan patienter och anhöriga vända sig till 1177, som hänvisar till officiella myndigheters information om sällsynta hälsotillstånd.

Är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom ärftlig och vad är dödligheten?

Ärftlighet

Cirka 10–15 procent av CJD-fallen är ärftliga (fCJD). Dessa orsakas av mutationer i PRNP-genen och nedärvs autosomalt dominant, vilket innebär att varje barn till en bärare av mutationen har 50 procent risk att ärva den.

Enligt Socialstyrelsen har hög penetrans observerats, vilket betyder att de flesta som bär på mutationen insjuknar förr eller senare. Symtom och förlopp kan variera inom samma släkt.

Dödlighet och prognos

Alla former av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom är obotliga och dödliga. Medianöverlevnaden är 1–2 år efter symtomdebut, och för sporadisk CJD är den vanliga överlevnaden omkring 12 månader.

Ingen behandling finns tillgänglig som kan bota eller hejda sjukdomen. Vården inriktas på symtomlindring och stöd för att upprätthålla livskvalitet så länge som möjligt. Ingen behandling finns tillgänglig som kan bota eller hejda sjukdomen, men för mer information om Creutzfeldt-Jakobs sjukdom kan du läsa mer på Vad kostar en flyttfirma per timme.

Historia och utveckling

Tidslinjen för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och besläktade prionsjukdomar sträcker sig över närmare ett sekel av forskning och upptäckter.

  1. 1920-talet – Hans Gerhard Creutzfeldt och Alfons Maria Jakob beskrev oberoende av varandra de första fallen av sjukdomen som senare fick deras namn.
  2. 1950–1960-tal – Forskare identifierade de onormala proteinstrukturer som senare skulle kallas prioner och kopplas till sjukdomen.
  3. 1980–1990-tal – BSE-epidemin i Storbritannien ledde till upptäckten av variant CJD och dess koppling till galna ko-sjukan.
  4. 1996 och framåt – WHO och nationella myndigheter införde restriktioner som kraftigt minskade BSE-fallen och därmed också risken för vCJD.
  5. Nutid – Svenska myndigheter övervakar förekomsten av CJD, med incidensdata som publiceras av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Vad vet vi – och vad återstår att utforska?

Vetenskapen har etablerat flera viktiga fakta om Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, men kunskapsluckor kvarstår.

Säker kunskap

  • Sporadisk CJD är den vanligaste formen och står för omkring 85 procent av alla fall
  • Sjukdomen sprids inte genom vardaglig kontakt mellan människor
  • Alla former av CJD är obotliga med en medianöverlevnad på 1–2 år
  • Cirka 10–15 procent av fallen är ärftliga med autosomal dominant nedärvning

Osäker kunskap

  • Den exakta orsaken till varför sporadisk CJD uppstår hos personer utan familjehistoria är inte helt klarlagd
  • Predisponerande faktorer som kan påverka sjukdomens förlopp behöver utredas ytterligare
  • Mekanismerna bakom prionernas förmåga att utlösa kedjereaktioner i hjärnvävnaden är delvis oklara

Fakta och perspektiv

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom representerar en grupp av sällsynta neurodegenerativa sjukdomar där hjärnans nervceller gradvis skadas och dör. Processen orsakas av prioner som har en onormal tredimensionell struktur och kan omvandla normala proteiner till samma onormala form.

Sjukdomen är ett exempel på hur mycket som återstår att förstå om hjärnans funktioner och sjukdomar. Den låga incidensen gör CJD till en utmaning för både forskare och vårdpersonal.

Källor och officiell information

Socialstyrelsen har publicerat ett detaljerat informationsblad om sällsynta hälsotillstånd där CJD beskrivs med fokus på former, symtom, ärftlighet och incidens.

Socialstyrelsen

Folkhälsomyndigheten tillhandahåller information om smittsamma sjukdomar och konstaterar att inga fall av vCJD rapporterats i Sverige.

Folkhälsomyndigheten

Hjärnfonden erbjuder utbildningsmaterial om hjärnsjukdomar, inklusive ärftliga former av CJD och statistik om sjukdomens förekomst.

Hjärnfonden

Sammanfattning

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom är en sällsynt, dödlig prionsjukdom med snabbt fortskridande demens som huvudsymtom. I Sverige diagnostiseras 10–20 fall årligen, huvudsakligen sporadisk CJD, medan ärftliga former står för omkring 10–15 procent. Variant CJD kopplad till galna ko-sjukan har inte påvisats i Sverige, och sjukdomen sprids inte genom vardaglig kontakt.

För den som vill lära sig mer om närliggande ämnen finns information om Vad är Bipolär Sjukdom – Symtom, Typer 1 och 2 och Ont i rumpan och ländryggen – symtom, orsaker och behandling.

Vanliga frågor

Kan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom smitta genom intellektuell kontakt?

Nej. Sjukdomen sprids inte genom vardaglig kontakt, samtal eller intellektuellt utbyte mellan människor.

Finns det behandling som kan bota Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?

Nej. Alla former av CJD är obotliga. Vården inriktas på symtomlindring och stöd för att upprätthålla livskvalitet.

Hur lång är medianöverlevnaden efter diagnos?

Medianöverlevnaden är 1–2 år efter symtomdebut, och för sporadisk CJD vanligtvis omkring 12 månader.

Är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom ärftlig?

Cirka 10–15 procent av fallen är ärftliga med mutationer i PRNP-genen. Barn till bärare har 50 procent risk att ärva mutationen.

Har Sverige några fall av variant CJD?

Nej. Enligt Folkhälsomyndigheten har inga fall av variant CJD rapporterats i Sverige.

Vad är kopplingen mellan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och kannibalism?

Svenska myndighetskällor nämner inte kannibalism i direkt samband med CJD. Kuru, en annan prionsjukdom, har kopplats till kannibalism i Papua Nya Guinea, men den sjukdomen skiljer sig från CJD.

Hur vanlig är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom i Sverige?

Incidensen är 1–2 fall per miljon invånare årligen, motsvarande omkring 10–20 nya diagnoser per år.

Vilka myndigheter ansvarar för information om CJD i Sverige?

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Hjärnfonden är bland de viktigaste källorna för information om CJD i Sverige.

Se också