lördag, 20 juni
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Newspaper – Definition, historia och betydelse i Sverige

Av Andreas Johansson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver det reguljär utgivning minst en gång per vecka.

Definitionen bygger på kriterier som periodicitet, aktualitet och universalitet. Dagstidningar har spelat en central roll i svensk samhällsinformation sedan 1600-talet.

Trots digitalisering behåller de höga upplagor internationellt sett.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning minst en gång per vecka.
Aktualitet Fokus på nyheter.
Publicitet Tillgänglig för alla.
Universalitet Nyheter från hela världen och samhällsområden.
  • Enligt svensk lag: skrift med dagspresskaraktär och minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel.
  • Internationellt: ofta minst två gånger per vecka.
  • Inkluderar både dagliga och veckovisa publikationer.
  • Riktar sig till allmänheten med nyhetsförmedling och opinionsbildning.
  • Fyra klassiska kriterier sedan 1800-talet.
  • Kan ha längre intervall än dagligen.
Aspekt Detalj Källa
Svensk definition Dagspresskaraktär, minst ett nummer/vecka Wikipedia
Internationellt Minst två gånger/vecka Wikipedia
Kriterier Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet NE
Lagkrav Inklusive löpsedel och bilaga Kryssakuten
Exempel Allmän nyhetsrapportering NE
Flexibilitet Längre än dagligen ok NE
Målgrupp Allmänheten Wikipedia
Opinionsbildning Allmänpolitisk Kryssakuten

Vad betyder ordet dagstidning?

Etymologi

Ordet belades i svenskan 1780 och syftar på tidning som utkommer regelbundet dagligen. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.

Språkligt ursprung

”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse.

Språklig bakgrund

”Dagblad” relaterar till latinets ”diurnus”, som betyder daglig. Sveriges äldsta tidning hette Ordinari Post Tijdender från 1645.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidig historia

Utgivning sedan 1600-talet med Ordinari Post Tijdender (1645–2006, senare digital). Under 1700-talet ökade antalet, Dagligt Allehanda kom 1776 som första dagliga. Se aven Australiainsight for fler detaljer.

Största tidningar 2006

Aftonbladet: 416 500 exemplar (oberoende socialdemokratisk). Expressen/GT/Kvällsposten: 326 000 exemplar (oberoende liberal).

1800-talet och nutid

Pressen växte starkt och bidrog till demokratisering. Exempel: Göteborgs-Posten (1863), Dagens Nyheter (1864). Trots TV och internet höga upplagor kvar.

Viktiga händelser i svensk dagstidninghistoria

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender startar, fokus på postburna nyheter. Wikipedia
  2. 1700-talet: Antalet tidningar ökar.
  3. 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen. Wikipedia
  4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
  5. 1864: Dagens Nyheter startar.
  6. 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
  7. 1800-talet: Stark tillväxt och demokratisering. Wikipedia
  8. 2006: Ordinari Post Tijdender avslutas tryckt.

Etablerade fakta och oklarheter kring dagstidningar

Etablerad information Oklar eller mindre etablerad
Definition enligt svensk lag: minst ett nummer/vecka. Exakta internationella gränser varierar.
Fyra kriterier sedan 1800-talet. Nuvarande exakta upplagor efter 2006.
Historia från 1645. Framtida påverkan av digitalisering.
Etymologi från 1780. Olika tolkningar av ”daglig” utgivning.

Dagstidningars roll och bakgrund

Dagstidningar erbjuder allsidig nyhetsrapportering med fokus på aktualitet och universalitet. De når allmänheten genom regelbunden utgivning.

Engelsk översättning är ”daily newspaper”. Cambridge Dictionary

Källor och citat om dagstidningar

Dagstidning belades i svenskan 1780.
Wiktionary

”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet.
Språktidningen

Tidning relaterar till underrättelse, inte tidsperiod.
Janolof Bengtsson

Sammanfattning av dagstidning

Dagstidning definieras genom periodicitet, nyhetsfokus och tillgänglighet. Svensk historia sträcker sig från 1645 med stark tillväxt och bestående relevans.

Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?

Dagstidning kräver minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär, medan veckotidningar saknar daglig aktualitet.

När uppstod ordet dagstidning?

Ordet belades 1780 i svenskan och syftar på regelbunden daglig utgivning.

Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?

Ordinari Post Tijdender från 1645, senare digitaliserad.

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

2006: Aftonbladet (416 500 ex.) och Expressen (326 000 ex.).

Hur definieras dagstidning lagligt i Sverige?

Skrift med dagspresskaraktär, minst ett nummer/vecka inklusive löpsedel.

Vad betyder ”tidning” etymologiskt?

Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.

Har dagstidningar försvunnit i Sverige?

Nej, höga upplagor kvar trots TV och internet.


Se också