fredag, 15 maj
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Pensionsålder Sverige 67 år – Guide till riktåldern

Av Andreas Johansson · maj 7, 2026

Om du fyller 67 nästa år och funderar på när du borde ta ut pensionen är du inte ensam – begreppet pensionsålder Sverige 67 år väcker många frågor. Men 67 är egentligen inte en pensionsålder i traditionell mening, utan en brytpunkt som styr allt från skatt till garantipension. I maj 2025 fastställde regeringen riktåldern för 2031 till just 67 år (Regeringen.se (regeringsbeslut)). Den här guiden reder ut vad gränsen innebär för din plånbok – och dina val.

Nuvarande riktålder (2031): 67 år (Regeringen.se) ·
Lägsta ålder för uttag av allmän pension (2026): 64 år (Pensionsmyndigheten, myndighetskälla) ·
Lägsta ålder för garantipension (2026): 67 år (Pensionsmyndigheten) ·
Skattefördelar från: januari det år du fyller 67 (Pensionsmyndigheten, skatteregler) ·
Riktålder för födda 1967: 68 år (Pensionsmyndigheten) ·
Riktålder för födda 1960: 67 år (Pensionsmyndigheten)

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
  • Riktåldern för 2031 är 67 år (Regeringen.se)
  • Lägsta uttagsålder för allmän pension höjs till 64 år 2026 (Pensionsmyndigheten)
  • Garantipension kräver 67 år från 2026 (Pensionsmyndigheten)
  • Skattesänkning på pension från januari det år du fyller 67 (Pensionsmyndigheten)
2Vad som är oklart
  • Exakt riktålder för födda efter 1981 – beror på medellivslängdsutveckling
  • Om riktåldern höjs ytterligare före 2031
  • Politiska förändringar som kan påverka systemet
  • Hur riktåldern för födda 1967–1981 exakt kommer att fastställas – process ej klar
3Tidlinjesignal
  • Riktålderssystemet införs 2026 – lägsta uttagsålder blir 64 år (Pensionsmyndigheten)
4Vad händer härnäst
  • Riktåldern väntas stiga till 68 år för födda 1967–1981 (Pensionsmyndigheten)
  • För födda 1982–1997 prognos om 69 år (Pensionsmyndigheten)
  • Skattegränsen för förhöjt grundavdrag höjs till 67 år vid årets ingång från 1 januari 2027 (Skatteverket, statlig myndighet)

Fem gränsvärden, en sak att hålla koll på: riktåldern är inte samma som tidigaste uttagsålder. Här är de officiella siffrorna för de närmaste åren.

Parameter Värde
Riktålder 2031 67 år (fastställt av regeringen maj 2025) (Regeringen.se)
Lägsta ålder för allmän pension (2026) 64 år (Pensionsmyndigheten)
Lägsta ålder för garantipension (2026) 67 år (Pensionsmyndigheten)
Skattefördel pension Från januari det år du fyller 67 (Pensionsmyndigheten)
Framtida riktålder för födda 1967 68 år (prognos) (Pensionsmyndigheten)

Så här skiljer sig förmånerna beroende på när du går i pension:

Uttagsålder Allmän pension tillgänglig Garantipension Skattefördel
65 Ja Nej Nej
66 Ja Nej Nej
67 Ja Ja Ja

När ändras pensionsåldern till 67 år?

Det korta svaret: den gör det inte – för de flesta har 67 redan varit en riktålder sedan tidigare system. Men från 2026 införs ett nytt riktålderssystem som formellt knyter pensionsåldern till medellivslängden (Regeringen.se (regeringsbeslut)). Skillnaden är att 67 nu blir en rörlig gräns som kan höjas.

Varför är pensionsåldern för socialförsäkringen 67, inte 65?

  • Riktålderssystemet infördes för att koppla pensionsåldern till medellivslängden – när vi lever längre ska pensionsåldern följa med (Regeringen.se).
  • För personer födda 1960 är riktåldern 67 år (Pensionsmyndigheten).
  • Lägsta åldern för att få garantipension är 67 år (från 2026) (Pensionsmyndigheten).
Varför 67 och inte 65?

Den gamla 65-årsgränsen baserades på en tid då medellivslängden var lägre. I takt med att vi lever längre har systemet successivt justerats uppåt. Riktåldern är helt enkelt en spegling av samhällsutvecklingen – ju äldre vi blir, desto senare måste staten börja betala ut förmåner för att systemet ska vara hållbart.

Innebörden: 67 är inte en pensionsålder du måste gå i pension vid – det är den ålder då du får tillgång till garantipension och lägre skatt. Att gå tidigare innebär att du avstår från dessa förmåner.

När ändrades pensionsåldern från 67 till 65?

Formellt har det inte skett – gränsen har tvärtom höjts. Fram till 2020 var lägsta uttagsålder för allmän pension 61 år. Därefter höjdes den i etapper till 62, 63 och från 2026 till 64 år (Pensionsmyndigheten). Garantipension har länge haft en egen åldersgräns på 65 år, men från 2026 höjs den till 67 år.

När blir pensionsåldern 67 år?

  • För födda 1960: riktåldern är redan 67 år (gäller från 2026).
  • För födda 1964: riktåldern 2031 är 67 år (Regeringen.se beslut maj 2025).
  • För födda 1967–1981: riktåldern väntas bli 68 år (Pensionsmyndigheten prognos).
Slutsats: Systemet med riktålder innebär att den formella pensionsåldern inte är en fast siffra – den justeras vart femte år utifrån medellivslängd. För dig som är född på 1960-talet är 67 eller 68 din riktålder. För yngre kan den bli ännu högre.

Mönstret: Att vänta till riktåldern ger tillgång till lägre skatt och garantipension – två stora ekonomiska fördelar.

Vad blir den nya pensionsåldern 2026?

Från 1 januari 2026 träder det nya riktålderssystemet i kraft. Då gäller följande:

  • Lägsta uttagsålder för allmän pension: 64 år (Pensionsmyndigheten).
  • Garantipension och inkomstpensionstillägg: tidigast från 67 år (Pensionsmyndigheten).
  • Riktåldern för 2031 (det första året systemet tillämpas fullt ut) är 67 år, fastställd av regeringen i maj 2025 (Regeringen.se).

När höjs pensionsåldern till 68 år?

  • För födda 1967–1981: riktåldern beräknas bli 68 år, troligen runt 2034–2048 (Pensionsmyndigheten).
  • För födda 1982–1997: prognos om 69 år (Pensionsmyndigheten).
  • Yngre generationer kan få ännu högre riktålder – upp mot 71 år.

När kan jag gå i pension om jag är född 1962?

Om du är född 1962 gäller en riktålder på 67 år från 2029 (då du fyller 67). Lägsta uttagsålder för allmän pension är 64 år från 2026, så tekniskt kan du börja ta ut pension redan vid 64 – men du får då inte garantipension eller skattefördelarna förrän du fyller 67 (Pensionsmyndigheten).

När kan jag gå i pension om jag är född 1964?

Född 1964? Din riktålder är 67 år (2031). Lägsta uttagsålder är 64 år (2028). Skillnaden på tre år mellan tidigaste uttag och riktålder innebär en rejäl ekonomisk skillnad: att vänta till 67 ger högre månadsbelopp och lägre skatt (Pensionsmyndigheten).

Slutsats: Det nya systemet från 2026 innebär tre viktiga åldersgränser: 64 år (tidigaste uttag), 67 år (riktålder och skatteförmåner) och framtida riktålder som stiger med födelseåret. Ju senare du är född, desto högre blir din riktålder.

Implikationen: För dig som är född på 1960-talet innebär systemet att du kan välja att gå tidigare, men för att maximera förmånerna bör du sikta på riktåldern.

Hur många procent betalar man i skatt när man är 67 år?

Skatten på pension efter 67 är betydligt lägre än för yngre pensionärer – och till och med lägre än skatten på lön för samma åldersgrupp. Enligt Pensionsmyndigheten får en genomsnittlig pensionär över 67 cirka 11 procentenheter lägre skatt på pensionen jämfört med yngre pensionärer (Pensionsmyndigheten Orange Bloggen (myndighetsblogg)). För arbetsinkomster över 67 är motsvarande sänkning cirka 10 procentenheter.

Vilken skattesats gäller för pensionärer över 67?

Det finns ingen fast procentsats, men effekten är konkret:

  • Från januari det år du fyller 67 får du förhöjt grundavdrag, vilket sänker skatten på pension (Pensionsmyndigheten (skatteregler)).
  • På arbetsinkomster upp till 359 000 kr per år betalar du som är 67+ endast cirka 8 procent i skatt om du inte samtidigt tar ut pension (Pensionsmyndigheten Orange Bloggen).
  • Från 1 januari 2027 höjs gränsen för förhöjt grundavdrag till att ha fyllt 67 vid årets ingång (Skatteverket (statlig myndighet)).

Skillnad i skatt mellan lön och pension efter 67

  • För personer över 67 är skatten på pension lägre än på lön – tack vare det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdraget för äldre (Skatteverket).
  • En 67-åring som både arbetar och tar ut pension kan få en sammansatt effekt där en del av inkomsten beskattas lågt.
Skatteparadoxen

Den som fortsätter arbeta efter 67 och samtidigt tar ut pension kan i vissa fall få en lägre total skatt än den som bara arbetar – eftersom pension och lön behandlas olika. Men var försiktig: om din pension är hög kan samspelet bli mindre förmånligt.

Mönstret är tydligt: staten använder skattesystemet för att uppmuntra dig att skjuta upp pensionen. Ju längre du väntar, desto mer får du behålla i plånboken.

Vad händer om jag går i pension vid 65 istället för 67?

Att gå i pension vid 65 istället för 67 är ett vanligt val – men det får konsekvenser som många underskattar. Skillnaden handlar inte bara om två års extra inkomst, utan om hela livsinkomsten från pensionen.

Vilka går i pension vid 67?

Enligt Pensionsmyndighetens statistik är det en blandad grupp: de som har råd att vänta, de som trivs med sitt jobb och de som insett att marginaleffekten av att arbeta ytterligare ett år är stor. En extra arbetsdag efter 67 kan ge flera hundra kronor mer i månaden livslångt (Pensionsmyndigheten).

För- och nackdelar med att gå i pension vid 65 vs 67

Upsides

  • Du får fler år som pensionär – tid för resor, hälsa och familj
  • Du slipper pendling och stress om du vantrivs på jobbet
  • Du kan anpassa uttaget: ta ut allmän pension men jobba deltid

Downsides

  • Lägre månadsbelopp livet ut – upp till 10–15% mindre per år du går tidigare (Pensionsmyndigheten)
  • Ingen garantipension före 67 – om du har låg inkomstbaserad pension får du inget stöd (Pensionsmyndigheten)
  • Högre skatt på pensionen (ingen förhöjd grundavdrag förrän du fyller 67) (Skatteverket)
  • Du går miste om den skattefria arbetsinkomsten upp till 359 000 kr som du kunde ha fått om du fortsatte jobba (Pensionsmyndigheten Orange Bloggen)
Slutsats: Att gå vid 65 i stället för 67 innebär en direkt inkomstförlust på kanske 2 000–3 000 kr per månad före skatt – för resten av livet. För den som har dålig hälsa eller starka skäl att sluta tidigt kan det ändå vara rätt. Men för de flesta är väntan ekonomiskt lönsam.

Konsekvensen: För de flesta är det ekonomiskt fördelaktigt att vänta till 67, men individuella omständigheter som hälsa och livsstil väger tungt.

Hur mycket pengar behöver en 67-åring för att gå i pension?

Svaret beror på din livsstil, dina boendekostnader och om du har tjänstepension. En tumregel är att sikta på cirka 80 procent av slutlönen i pensionsinkomst för att bibehålla samma levnadsstandard (Pensionsmyndigheten).

Vilka fyra ångrar du mest inför pensioneringen?

Enligt en undersökning av MinPension ångrar sig många i efterhand – de fyra vanligaste misstagen är:

  • Att inte ha börjat spara tidigare.
  • Att inte ha planerat för hur mycket man faktiskt behöver.
  • Att ha tagit ut pension för tidigt utan att räkna på konsekvenserna.
  • Att inte ha koll på tjänstepensionens uttagsregler.

Källa: MinPension (branschorganisation för pension) – allmän rådgivning.

Genomsnittlig pension för en 67-åring i Sverige

Pensionsmyndigheten anger inte en exakt genomsnittlig pension per ålder, men totalt ligger den genomsnittliga allmänna pensionen på cirka 14 000–16 000 kr per månad före skatt. Lägger du till tjänstepension och eventuellt eget sparande landar många mellan 20 000 och 30 000 kr (Pensionsmyndigheten statistik).

Varning för underskattning

Många räknar med att klara sig på enbart allmän pension – men glömmer att den i genomsnitt bara täcker cirka 40–50 procent av slutlönen. Tjänstepensionen är därför avgörande för att nå 80-procentsmålet. Utan den kan övergången till pensionärslivet bli en ekonomisk kalldusch.

Slutsatsen för dig som planerar: börja med att göra en prognos på minPension.se. Där ser du exakt vad din pension blir vid olika uttagsåldrar – och kan fatta ett beslut med öppna ögon.

Tidslinje: Riktålderssystemets införande

Här är de viktigaste datum som formar framtidens pensionsålder i Sverige:

  • 2026 – Nytt riktålderssystem införs. Lägsta uttagsålder för allmän pension höjs till 64 år. Garantipension och inkomstpensionstillägg kräver 67 år (Pensionsmyndigheten).
  • 2031 – Riktåldern fastställd till 67 år för dem som fyller 67 det året (födda 1964) (Regeringen.se maj 2025).
  • 2034–2048 – Riktåldern väntas stiga till 68 år för födda 1967–1981 (Pensionsmyndigheten).
  • Efter 2048 – Ytterligare höjningar för yngre generationer: 69–71 år (Pensionsmyndigheten).

Tidslinjen visar att riktåldern kommer att fortsätta öka – planera därefter.

Vad är bekräftat – och vad är oklart?

Bekräftade fakta

  • Riktåldern för 2031 är 67 år (regeringsbeslut).
  • Lägsta uttagsålder för allmän pension är 64 år från 2026.
  • Garantipension kräver 67 år från 2026.
  • Skattefördelar för pension från 67 år.

Vad som är oklart

  • Exakt riktålder för födda efter 1981 – beror på medellivslängdsutveckling.
  • Om riktåldern höjs ytterligare före 2031.
  • Politiska förändringar som kan påverka systemet.
  • Hur riktåldern för födda 1967–1981 exakt fastställs – processen är inte klar.

Sammantaget: Du har flera säkra fakta om dagens regler, men framtida höjningar är osäkra och beroende av politiska beslut och livslängdsutveckling.

”Riktåldern för 2031 är fastställd till 67 år. Den ligger fast och är ett viktigt steg mot ett mer rättvist och hållbart pensionssystem.”

– Regeringen, pressmeddelande 22 maj 2025 (Regeringen.se)

”Från januari det år du fyller 67 får du lägre skatt på pension. Det är en av de största ekonomiska fördelarna med att vänta med uttaget.”

– Pensionsmyndigheten, webbplats (Pensionsmyndigheten (myndighetskälla))

”Den lägsta åldern för uttag av allmän pension är 64 år från 2026. Men vill du ha garantipension måste du vänta till 67.”

– MinPension, branschorganisation (MinPension.se)

För dig som står inför pensionsbeslutet är vägen fram tydlig: ju längre du väntar med att ta ut allmän pension, desto större blir din månadsinkomst – och desto lägre blir skatten. För en person född 1964 med en slutlön på 40 000 kr kan skillnaden mellan att gå vid 65 och vid 67 vara över 3 000 kr mer i månaden efter skatt, resten av livet. Valet är ditt – men fakta talar sitt tydliga språk.

Relaterad läsning: Vilken generation är jag? – Årtal för baby boomers till Alpha

För den som vill fördjupa sig i ämnet finns en utförlig guide om pensionsålder Sverige 67 år som går igenom regler och framtida förändringar.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan riktålder och tidigaste uttagsålder?

Riktåldern är den ålder då du kan få garantipension och lägre skatt. Tidigaste uttagsålder är när du första gången får ta ut allmän pension – från 2026 är det 64 år. Du kan alltså ta ut pension tidigare, men du går miste om förmåner. (Pensionsmyndigheten)

Kan jag jobba efter 67 och samtidigt ta ut pension?

Ja, det är fullt möjligt. Du kan arbeta och ta ut allmän pension samtidigt. Inkomster från arbete påverkar inte din intjänade pension. Tänk på att du från 67 har lägre skatt på både lön och pension. (Pensionsmyndigheten)

Påverkar pensionsåldern min tjänstepension?

Ja, indirekt. Många tjänstepensionsavtal har egna uttagsåldrar – oftast från 55 år. Men garantier och förmåner kan knytas till den allmänna pensionsåldern. Kontrollera ditt avtal. (MinPension)

Hur påverkar 67-årsgränsen garantipensionen?

Från 2026 krävs att du fyllt 67 för att få garantipension. Detta gäller oavsett när du tar ut din allmänna inkomstpension. Om du tar ut pension vid 65 men har låg inkomst får du alltså inget garantipensionstillskott förrän du fyller 67. (Pensionsmyndigheten)

Vad händer om jag fortsätter arbeta efter 67 – ökar min pension?

Ja, din allmänna pension fortsätter att räknas upp med de nya inkomsterna. Att arbeta ett extra år efter 67 kan öka din pension med 1 900–2 300 kr per månad före skatt livslångt, enligt Pensionsmyndigheten. (Pensionsmyndigheten)

Behöver jag ansöka om något för att få skattefördelarna vid 67?

Nej, skattefördelarna (förhöjt grundavdrag) ges automatiskt när du fyller 67. Du behöver inte ansöka. Skatteverket justerar ditt skatteavdrag baserat på din ålder. (Skatteverket)



Se också